2011-05-27

Alla är inte bjudna på kalaset

”Kalasstämning i svensk ekonomi” skriver dn.se om Konjunkturinstitutets senaste barometer. Det går bra för Sveriges ekonomi.

Barometerindikatorn är nu avsevärt över det historiska genomsnittet. Den höga nivån tyder på fortsatt stark tillväxt i den svenska ekonomin, skriver Konjunkturinstitutet.

Men om man gräver lite längre ner i statistiken så ser man att det inte är alla som är bjudna på kalaset.

Konjunkturinstitutet frågar personer mellan 16 och 84 år i sin hushållsbarometer. Den grupp som avviker markant från de övriga är pensionärerna. Det syns tydligast när man tittar på de åskådliga diagrammen.

Länk till statistik och diagram i hushållsbarometern.

Pensionärerna ser inte alls lika positivt varken på sin egen ekonomi nu eller om ett år som genomsnittet gör. Mikroindex, som handlar om plånboksfrågorna, ser nästan ut att vara spegelvänt. Hos genomsnittet hamnar detta på plus 7, hos personer över 65 år hamnar det strax under minus 7.

För mig är detta inte konstigt. Pensionärerna har fått sänkt pension två år i rad och många har verkligen ingen anledning att vara positiva. Men jag tycker det är lite märkligt att inga journalister uppmärksammar den klyfta som finns mellan de svenska hushållen. Eftersom pensionärer är stora nyhetskonsumenter tycker jag det vore intressant om någon journalist också kunde anlägga ett lite djupare perspektiv på det så kallade kalaset, och också ägna en tanke åt dem som inte blev inbjudna.

Att det inte bara är allmän negativism från pensionärernas sida bekräftas av att pensionärerna har nästan exakt samma syn som genomsnittet när det handlar om makrofrågorna - om Sveriges ekonomi, arbetslöshet, inflation och annat. Nej, detta är faktiskt verkligheten, så som den upplevs.

Jag vill passa på att också kommentera nyheten om att Sverige har OECDs dyraste äldreomsorg. Det stämmer säkert. ”I den nya OECD-rapporten Help Wanted? framgår att 3,6 procent av Sveriges bruttonationalinkomst (BNI) gick till äldrevård 2008. Tvåa kom Nederländerna med 3,5 procent och trea Norge och Finland med 2,2 procent vardera” skriver Dagens Nyheter. Länk till artikeln.

Informationen säger inte så mycket om kvaliteten dock. Det handlar i första hand om hur man organiserar omsorgen. I Sverige har vi valt att i stor utsträckning professionalisera äldreomsorgen, medan många andra länder bygger betydligt mer på anhörigas insatser (som i och för sig är stora i Sverige också.) Då kostar det. Men inte tillräckligt om du frågar mig. Jag tror att vi har råd och skulle må betydligt bättre om vi avsatte ännu lite mer resurser till äldreomsorgen, för att kunna ha den kvalitet som människor efterfrågar.

Sedan behövs förstås inte bara pengar, utan även kunskap, engagemang och en god organisation.

PRO kommer att ta upp frågorna om välfärdens finansiering i framtiden på ett seminarium under Almedalsveckan i Visby. Kom gärna dit och diskutera med mig och andra! Länk till mer information om seminariet.

2011-05-07

Vårdens kvalitet ska inte bero på plånbokens tjocklek

Nyss hemkommen från några givande dagar på PROs folkhögskola i Gysinge. PROs representantskap som består av drygt 50 personer från hela landet hade årsmöte. Intressanta diskussioner om hur vi ska bli bättre på att påverka och få genomslag för våra ideer, och hur vi ska fortsätta att utveckla organisationen och vara intressanta för många nya pensionärer även i framtiden.

Socialförsäkringsministern Ulf Kristersson bjöds in för att tala på mötet, i god tid. Men han hade inte tid att komma. Ersättaren Tomas Eneroth från oppositionen gav istället en intressant bild av hur diskussionen går på den kanten. Jag tycker det är bra att man äntligen har börjat tala om pensionsfrågorna offentligt. Dessa angår ju så många människor. Detta har jag skrivit mer om i tidigare inlägg.

En annan fråga som måste diskuteras är sjukvården. Det är svårt, komplext, men oerhört viktigt.

Dagens Nyheter redovisade idag hur ojämlik sjukvården faktiskt är.

Den som har tjockast plånbok och mest kunskap får den bästa vården redovisar man. Detta är förstås helt oacceptabelt.

Många PRO-medlemmar har insett kunskapens betydelse och har stort intresse för hälsofrågor. Många studiecirklar kring hälso- och sjukvårdsfrågor pågår i våra ca 1500 föreningar. Det är bra och viktigt.

Men vården måste styras av behoven!